den mentala delen av jobbet
Jag törs påstå att mitt yrkesval är intressant. Kanske inte patientkategorin, stroke, men det där lilla extra som inträffar mellan rutinerna.
Förra helgen hade jag en patient, ganska ung, som behövde skickas akut med helikopter till ett större sjukhus pga en hjärntumör. Det kändes stort att hjälpa någon på det sättet, samtidigt var det lite Cityakuten-känsla...
Anhöriga fanns vid patientens sida ända till helikoptern lyfte. Åh vad det var jobbigt att se. Barnen som grät, långa, varma, kärleksfulla kramar och blickar som önskade om ett snart återseende igen. Jag fick verkligen bita mig i läppen för att inte gråta. Men gissa om fördämningen släppte när jag kom hem. Åh vad jag grät, och länge...
Ibland önskar jag att jag kunde göra mer i vården, men det kan jag inte. Inte ens läkarna har svar och botemedel på allt. Nej det är svårt..
Det som verkligen gör att jag fixar jobbet är mina underbara arbetskamrater. Utan dem vore jag mycket svag.
En hälsning till en av dem som har en mycket speciell plats i mitt kollega-hjärta: MUUU ;)
Ses, vem vet, kanske imorgon
Förra helgen hade jag en patient, ganska ung, som behövde skickas akut med helikopter till ett större sjukhus pga en hjärntumör. Det kändes stort att hjälpa någon på det sättet, samtidigt var det lite Cityakuten-känsla...
Anhöriga fanns vid patientens sida ända till helikoptern lyfte. Åh vad det var jobbigt att se. Barnen som grät, långa, varma, kärleksfulla kramar och blickar som önskade om ett snart återseende igen. Jag fick verkligen bita mig i läppen för att inte gråta. Men gissa om fördämningen släppte när jag kom hem. Åh vad jag grät, och länge...
Ibland önskar jag att jag kunde göra mer i vården, men det kan jag inte. Inte ens läkarna har svar och botemedel på allt. Nej det är svårt..
Det som verkligen gör att jag fixar jobbet är mina underbara arbetskamrater. Utan dem vore jag mycket svag.
En hälsning till en av dem som har en mycket speciell plats i mitt kollega-hjärta: MUUU ;)
Ses, vem vet, kanske imorgon
