090821- kära grannar
I förrgår hade vår ena granne en väldig otur... Jag fick syn på deras nya växthus och gick därför över för att spana in denna coola byggnad! Gabriel kom strax efter och Elias ville också men vågade inte över tomtgränsen (det är väldigt buskigt och snårigt mellan oss, för små barn är det lite utmaning).
Jag lockade och pockade och till slut började Elias komma mot granntomten. Men eftersom Daniel klippte gräsmattan vågade inte Elias hela vägen. Jag lockade lite mer (jag har ju sån värk i rygg och ben så jag orkar inte bära guldklimpen på 16 kg). Då ville vår kära granne hjälpa till så han gick för att bära över Elias. Vår granne lyfter Elias och sen... snubblar han och bryter handen.... Alltså, jag hörde hur benet knäcktes och jag vågade inte vända mig om för risken av benpipor som sticker ut, har lite skräck för sånt pga tidigare erfarenheter... (och jag som läser till sjuksyrra!!!!) Tursamt nog stack inga benpipor ut. Det blev röntgen och stödgips. Alltså bara gips på övre sidan av handen. Sjukskriven i 4 veckor....och han som hatar att vara sysslolös.... Usch vad jag har dåligt samvete!!
Elias, stackarn, blev alldeles chockad efteråt. Han var ju också med i fallet, fast för honom gick det bra, förutom chocken då vill säga. Men bara vi pratade om det så gick det över. När han liksom fick sätta egna ord på händelsen så blev han som vanligt igen. Skönt!!
Vår andra granne på andra sidan huset berättade att hon varit nere vid tomtgränsen ut mot skogen och rensat lite i riset där då hon kände något på handen. Det syntes inget speciellt så hon tänkte inte mer på det. Senare svällde hon upp och fick regnbågens alla färger på handleden.... Plus att hon såg två små prickar.. Ja, ormbiten så klart!
-Gick du iväg till läkare, frågade jag.
-Neeej.... blev svaret.
Så lagom kul att veta att de små äcklen är så pass nära husväggarna.
Ja ja, hoppas ni har en fin dag då!! :)
Själv ska jag ge mig på att sy färdigt några nya gardiner till vardagsrummet. (men först ska jag byta bajsblöja här...)
Hej svejs!
Jag lockade och pockade och till slut började Elias komma mot granntomten. Men eftersom Daniel klippte gräsmattan vågade inte Elias hela vägen. Jag lockade lite mer (jag har ju sån värk i rygg och ben så jag orkar inte bära guldklimpen på 16 kg). Då ville vår kära granne hjälpa till så han gick för att bära över Elias. Vår granne lyfter Elias och sen... snubblar han och bryter handen.... Alltså, jag hörde hur benet knäcktes och jag vågade inte vända mig om för risken av benpipor som sticker ut, har lite skräck för sånt pga tidigare erfarenheter... (och jag som läser till sjuksyrra!!!!) Tursamt nog stack inga benpipor ut. Det blev röntgen och stödgips. Alltså bara gips på övre sidan av handen. Sjukskriven i 4 veckor....och han som hatar att vara sysslolös.... Usch vad jag har dåligt samvete!!
Elias, stackarn, blev alldeles chockad efteråt. Han var ju också med i fallet, fast för honom gick det bra, förutom chocken då vill säga. Men bara vi pratade om det så gick det över. När han liksom fick sätta egna ord på händelsen så blev han som vanligt igen. Skönt!!
Vår andra granne på andra sidan huset berättade att hon varit nere vid tomtgränsen ut mot skogen och rensat lite i riset där då hon kände något på handen. Det syntes inget speciellt så hon tänkte inte mer på det. Senare svällde hon upp och fick regnbågens alla färger på handleden.... Plus att hon såg två små prickar.. Ja, ormbiten så klart!
-Gick du iväg till läkare, frågade jag.
-Neeej.... blev svaret.
Så lagom kul att veta att de små äcklen är så pass nära husväggarna.
Ja ja, hoppas ni har en fin dag då!! :)
Själv ska jag ge mig på att sy färdigt några nya gardiner till vardagsrummet. (men först ska jag byta bajsblöja här...)
Hej svejs!
