saknar
Jag saknar en viss händelse i mitt liv. Inte bra egentligen... Men det är sanningen och jag vet inte hur jag ska komma förbi denna saknad och brinnande längtan. Jag vill igen. Men blir det värre då? Troligtvis. Men jag kommer inte ge mig förrän min önskan slår in. Det vet jag. Det känner jag. I hjärtat.
Vill, vill, vill. Igen. Och jag kommer antagligen vilja ännu mera sen. För det är så mitt hjärta ropar. Högt och länge tills det får ett rätt svar. Vilket järngrepp. Vilket tumult. Vilken glädje.
Det gillas, eller hur?
Vill, vill, vill. Igen. Och jag kommer antagligen vilja ännu mera sen. För det är så mitt hjärta ropar. Högt och länge tills det får ett rätt svar. Vilket järngrepp. Vilket tumult. Vilken glädje.
Det gillas, eller hur?
passion, musik och brinnande eld
Igår var jag på ett dubbeldop. Ett syskonpar som döptes. Underbara barn ♥
Jag hade fått äran att framföra en sång "Himlen måste sakna en ängel", och enligt mig själv gick det jättebra. Killen som spelade piano var helt suverän att samarbeta med så det var ingen som helst konst att fixa till det snyggt.
På kvällen hade den killen och några av hans vänner en Earth Hour konsert i svenska kyrkan. Bara stearinljus och helt underbar sång och musik. Toner från hjärtan med brinnande längtan efter något mer. Ja det var magiskt och det hade kunnat fått fortsätta i evinnerlighet. En perfekt harmoni med piano, gitarr, stämsång, solosång, folkvisor, pop och rock. With or without you fick avsluta och det är ju bara klockrent! Man allt gott har ett slut och så även den kvällen..
När jag kom hem kollade jag på dopfilmen och allt är verkligen jättebra, utom.... Jag. Sångmässigt inget fel. Men jag kan börja grina när jag ser mig själv. Det går inte beskriva det hemska, svarta som väller upp inom mig när jag ser hur jag ser ut. Jag skäms verkligen från mitt innersta väsen och kan inte förstå hur jag kan vara så dum som tror att jag kan för det första hitta kläder som sitter snyggt och som för det andra hitta käder som inte får mig att se ut som en padda. Jag har så fruktansvärt dåligt självförtroende vad gäller mitt utseende och det där framträdandet gjorde det inte bättre. Jag hatar verkligen mig själv. Det är sant. Och det är tragiskt. Många gånger vill jag bara ta en kökskniv och skära bort allt det som jag hatar. Bort bort bort! Bort från mig och mitt liv!
Jag vill så gärna tro att min personlighet väger upp allt det fula hos mig men just nu hjälper inget. Jag önskar jag hade en passion i mitt inre som kunde ta bort allt det som jag inte vill vara. Jag trodde jag hade det, men det är som om benen blivit bortslagna efter att jag såg den där hemska, vidriga filmsnutten. Det handlar om 3-4 minuter på film, men snälla, jag såg ju ut så där hela dagen igår. Jag är en pinsam människa.
Hur kan någon vilja umgås med mig? Kärleken har tagit slut och allt har blivit ett ökenlandskap.
Jag hade fått äran att framföra en sång "Himlen måste sakna en ängel", och enligt mig själv gick det jättebra. Killen som spelade piano var helt suverän att samarbeta med så det var ingen som helst konst att fixa till det snyggt.
På kvällen hade den killen och några av hans vänner en Earth Hour konsert i svenska kyrkan. Bara stearinljus och helt underbar sång och musik. Toner från hjärtan med brinnande längtan efter något mer. Ja det var magiskt och det hade kunnat fått fortsätta i evinnerlighet. En perfekt harmoni med piano, gitarr, stämsång, solosång, folkvisor, pop och rock. With or without you fick avsluta och det är ju bara klockrent! Man allt gott har ett slut och så även den kvällen..
När jag kom hem kollade jag på dopfilmen och allt är verkligen jättebra, utom.... Jag. Sångmässigt inget fel. Men jag kan börja grina när jag ser mig själv. Det går inte beskriva det hemska, svarta som väller upp inom mig när jag ser hur jag ser ut. Jag skäms verkligen från mitt innersta väsen och kan inte förstå hur jag kan vara så dum som tror att jag kan för det första hitta kläder som sitter snyggt och som för det andra hitta käder som inte får mig att se ut som en padda. Jag har så fruktansvärt dåligt självförtroende vad gäller mitt utseende och det där framträdandet gjorde det inte bättre. Jag hatar verkligen mig själv. Det är sant. Och det är tragiskt. Många gånger vill jag bara ta en kökskniv och skära bort allt det som jag hatar. Bort bort bort! Bort från mig och mitt liv!
Jag vill så gärna tro att min personlighet väger upp allt det fula hos mig men just nu hjälper inget. Jag önskar jag hade en passion i mitt inre som kunde ta bort allt det som jag inte vill vara. Jag trodde jag hade det, men det är som om benen blivit bortslagna efter att jag såg den där hemska, vidriga filmsnutten. Det handlar om 3-4 minuter på film, men snälla, jag såg ju ut så där hela dagen igår. Jag är en pinsam människa.
Hur kan någon vilja umgås med mig? Kärleken har tagit slut och allt har blivit ett ökenlandskap.
dan före.... doppare-dan??
Ja inte är det doppare-dan imorgon inte. Nej det är första dagen på nästsista praktiken. Vi ska träffas i vår grupp (sex stycken härliga pärlor är vi :) ). Våra handledare är med samt den kliniska adjunkten. Där ska den kommunala vården diskuteras och vi ska vara fenor på att vara intresserade och framåt.
Alltså, det ska bli intressant, men jag är så fruktansvärt trött just nu och nu finns det ingen marginal att bara vara hemma en dag för att få vila ut. Varje missad dag måste tas igen eftersom varje timme räknas, typ.
Bara det blir den 10 juni. Då kan jag glädjas och vara lycklig en stund på jorden. Då tar hela min familj examen! Ja, det är ju jag som får en yrkesutbildning, men min familj har varit med mig i våndor, kval, tårar och kamp så det är lika mycket deras examen som min faktiskt.
Nu ska gossarna två läggas :)
Hej hej
Alltså, det ska bli intressant, men jag är så fruktansvärt trött just nu och nu finns det ingen marginal att bara vara hemma en dag för att få vila ut. Varje missad dag måste tas igen eftersom varje timme räknas, typ.
Bara det blir den 10 juni. Då kan jag glädjas och vara lycklig en stund på jorden. Då tar hela min familj examen! Ja, det är ju jag som får en yrkesutbildning, men min familj har varit med mig i våndor, kval, tårar och kamp så det är lika mycket deras examen som min faktiskt.
Nu ska gossarna två läggas :)
Hej hej
