cecilias palace

Jag saknar en viss händelse i mitt liv. Inte bra egentligen... Men det är sanningen och jag vet inte hur jag ska komma förbi denna saknad och brinnande längtan. Jag vill igen. Men blir det värre då? Troligtvis. Men jag kommer inte ge mig förrän min önskan slår in. Det vet jag. Det känner jag. I hjärtat.
Vill, vill, vill. Igen. Och jag kommer antagligen vilja ännu mera sen. För det är så mitt hjärta ropar. Högt och länge tills det får ett rätt svar. Vilket järngrepp. Vilket tumult. Vilken glädje.
Det gillas, eller hur?